Yleinen

Heltti | 7.10.2022

Bristen på terapeuter är en bubbla – man får visst en tid till terapi

”I Finland talar man mycket om brist på terapeuter och om att kunderna inte får en tid till terapi. Detta stämmer inte”, skriver doktorn i psykologi, psykologi- och utbildningspsykoterapeuten Katri Kanninen på Heltti. Däremot är det svårt att få en tid till PSYKOterapi, eftersom de utbildade i psykoterapi inte räcker till för att täcka den nuvarande efterfrågan på terapi. Vad är det alltså frågan om?

Sagan om Guldlock är bekant för alla. Guldlock gick vilse och hamnade i björnarnas hus och där hon prövar stolarna, gröten och sängarna. Något är för stort, något annat för hårt eller brännande. Slutligen hittar hon någonting lämpligt.

Samma gäller även inom terapin. Problemets eller utmaningens svårighetsgrad är väsentlig för hurdan hjälp personen behöver. Det största och kraftfullaste verktyget behövs inte alltid, när ett lämpligt verktyg kan finns nära till hands och är lättillgängligt.”


Ett strukturellt problem råder i Finland: vi försöker erbjuda det kraftfullaste verktyget åt så många som möjligt

För närvarande har vi dock ett strukturellt problem: i Finland är vårt terapisystem tillsvidare uppbyggt kring psykoterapeuterna. Psykoterapeuterna går en 3,5-4 år lång utbildning ovanpå en lämplig utbildning. Utbildningen är lång och dyr och de flesta bekostar den själv. Därutöver erbjuder man i Finland psykoterapi som en lösning för ett flertal olika psykiska utmaningar. Antalet psykoterapeuter räcker inte till för att betjäna alla som behöver hjälp – och så ska det inte vara. Vårt mål borde snarare vara att det skulle finnas tillräckligt antal psykoterapeuter och det största och kraftfullaste verktyget finns tillgängligt för alla som behöver det.

Antalet psykoterapeuter räcker inte till för att betjäna alla som behöver hjälp – och så ska det inte vara.


Dra lärdom av andra länder – lämplig hjälp för varje situation är avgörande också i mentalvårdstjänster

I meta-analyser, i vilka man granskar ett stort antal undersökningar samtidigt, har man konstaterat att…

  • cirka 50 % av människorna får hjälp för sina diagnosticerade psykiska hälsoproblem på tio eller tjugo besök.
  •       när antalet besök är 30 eller 50, ökar gruppen som har fått hjälp till 75 procent.
  •       ju mera utmanande och långvarigt problemet är, desto fler antal besök behövs.
  •       å andra sidan, i undersökningarna har man hittat också en cirka 30 % grupp hjälpsökande som får den behövda hjälpen redan med tre till fem besök.
  •     Terapi är inte det bästa arbetsredskapet för alla. Beroende på undersökningen får 20-30 % inte den hjälp de behöver

I andra länder är terapisystemen ofta olika, så att psykologer eller sådana psykiska professionella med kortare terapiutbildning arbetar med kortterapi. Detta strävar man efter i framtiden också Finland.

Nu skulle det vara viktigt för privatpersoner, beslutsfattare och professionella inom social- och hälsovården att vidga förståelsen för hurdan terapi som behövs i olika situationer.


Man kan grovt indela behovet av kortterapi och psykoterapi på följande sätt:

Kortterapi lämpar för människor som

  •         söker hjälp i tid
  •         söker hjälp för tillräckligt begränsade utmaningar
  •         är motiverade för terapi
  •         tror att terapi hjälper
  •         har förmågan att öppna sig för terapeuten om saker som väcker svåra känslor
  •         är intresserade av att undersöka innehållet och rörelserna i sitt eget psyke
  •         ser påverkan av sina egna handlingar på såväl sig själv som andra

Psykoterapi lämpar sig för en människa vars utmaning redan är djupare eller komplicerad, en som behöver långvarigare stöd och hjälp för att underlätta sin situation.

Det finns i Finland ett betydande antal människor som gynnas av kortterapi. För närvarande styrs många av dem eller vill bli styrda redan genast till kraftfullare tjänster, till psykoterapi, fastän också mindre terapi skulle vara tillräckligt. Detta skapar en illusion om brist på terapeuter, trots att det är frågan om styrning av ett stort antal kunder till fel typ av tjänster.


Hur säkerställer man kortterapins kvalitet och påverkan?

Till skillnad från yrkestiteln psykoterapeut, är yrkestiteln kortterapeut inte namnskyddad av Valvira. Detta innebär att för närvarande kan man i Finland utnämna sig själv till kortterapeut. Detta förenklar ju inte saken ur kundens synpunkt.

Det är klart, att när en människa söker hjälp, då är hen berättigad till högklassig betjäning. Hen behöver en expert på psyket, en som har djup kompetens och erfarenhet av såväl människans psyke, mentala hälsa som de terapeutiska processerna.


Kortterapi kräver mycket av den professionella som tillhandahåller den. Kortterapi är inte samma som lätt eller ytlig – tvärtom.

Kännetecken för god kortterapi:

  •         Terapeuten har lämplig professionell grundutbildning (t.ex. psykolog, läkare, socialpsykolog)
  •         Terapeuten har därutöver kompetens i kortterapi
  •         Terapin bygger på samarbete, varvid det är viktigt, att det genast från början uppstår kontakt och att man blir förstådd.
  •         Terapeuten kan hitta kärnan till problemet och utformar tillsammans med kunden smarta och passande mål
  •         Terapeuten har smarta motiveringar för hur man ska framskrida och arbeta med problemsituationen
  •         Terapeuten har tydlig vetenskaplig know-how om psyket och terapier
  •         Terapeutens mål är att genomföra endast en just så lång terapi som kunden behöver
  •         Framskridandet av terapin följs upp med regelbundna intervaller

        Om det visar sig att problemet är mer utmanande än man har trott, tar terapeuten upp saken till diskussion och hjälper att hitta en lämpligare vård


Mer information:

Katri Kanninen, 040 7411 795, katri.kanninen@heltti.fi